Sätter tankarna på plats med hjälp av en kopp kaffe. Idag har jag fått lära mig ta sprutor på mig själv inför kommande IVF-start. Som med allt nytt och egentligen allt som har med sjukhus att göra så är det ju lite obehagligt, men det var skönt att få testa att faktiskt sätta sprutan i magen så man har någon föraning på vad som komma skall när den dagen är kommen.
Grejen är att jag tror jag har blivit mer rädd för om en graviditet faktiskt skulle lyckas nu än själva IVF-behandlingen, hur konstigt det än låter... Men efter 4 års försök, längtan och utredningar så har tankar som "tänk om något går fel om man lyckas bli gravid" dykt upp osv... Men så kan man ju inte tänka! Positiva tankar, vi tar en dag i taget och vet att vi inte är ensamma i denna karusell. Jag håller tummarna för er alla andra som är inne i denna berg-och dalbana! <3
Ta hand om er,
Kramar Nathalie
Kramar Nathalie