nathalieslivsstil.blogg.se

 

Jag tycker att uttrycket "unna sig" är lite knepigt, jag har valt bort att unna mig saker i form av skräpmat, fika, godis och vin (alltså saker att stoppa i mig.) Det jag däremot unnar mig kan vara en ansiktsbehandling, massage, nya kläder, en liten roadtrip med någon som betyder mycket för mig eller liknande som verkligen får mig att må bra inifrån och ut. Om jag vräker i mig feta livsmedel och socker mår jag kanske bra just för stunden men efteråt får jag dras med dåligt samvete, ångest, ont, svullen mage och kropp osv och då tycker jag inte att jag har unnat mig något utan mer skälpt för mig själv... Jag har aldrig och kommer kanske aldrig kunna äta onyttigheter i måttlig mängd som vissa klarar av utan problem...

 

Jag tycker såklart att om man klarar av att hålla sig till en dag då man har sin såkallade ätardag så kan man självklart ha det om man själv anser att det är värt det och att man själv gör ett aktivt val som man kan stå för utan att få dåligt samvete efteråt. 

Däremot för min personliga del fungerar inte ätardag, och varför är det så?

Jo den enkla anledningen är att man kan jämföra mig med att bjuda en nykter alkolist på några glas vin en dag i veckan, inte särskilt hållbart eller hur? Precis samma sak gäller för mig när det kommer till sötsaker eller fet mat, det finns ingen botten i mig och jag äter tills jag mår fruktansvärt illa resten av kvällen/natten. Jag är sockerberoende men nu har jag varit utan allt socker i 4 månader och det känns såå jäkla bra!! Jag blir inte ens sugen då mitt sällskap sitter brevid och fikar på bullar/kakor osv vilken är en befriande känsla. Jag skulle antagligen bli totalspeedad, få ont i magen osv om jag drog i mig en godispåse nu. Detta gift vill jag klara mig utan och istället ge min kropp saker den behöver och mår bra av. Jag gör inte en så stor grej av det nu utan jag har lärt mig mycket om min kropp och hur jag ska förhålla mig till kosten för att optimera min träning och framförallt välmående. 

 

Jag har även lärt mig att man kan äta väldigt mycket utan att det påverkar vikten negativt sålänge det är bra och ren mat. Till skillnad på att man kan äta lite skräpmat/ godis innan det ger en negativ effekt på vikten/hälsan. Jag har fruktansvärt lätt för att lägga på mig vikt, jag brukar säga att det i stort sätt räcker att jag tittar på en prinsesstårta eller på godishyllorna i affären för att gå upp ngt kilo. Och eftersom jag älskar att äta och tugga så är det guld värt att jag faktiskt hela tiden äter mig mätt och nöjd utan att må dåligt efteråt nu när det är hälsosam mat jag stoppar i mig. 

 

En vanlig dag äter jag havregrynsgröt, ägg, kvarg, keso, olika sallader/grönsaker/rotfrukter, kött/fisk/kyckling, potatis/ris, nötter, bär, kaffe & vatten och är hur nöjd som helst med det. 

 

Jag äter blåbär/hallonpaj gjort på keso, havregryn och bär om jag vill fika, eller keso blandat med smaksatt kvarg toppat med jordgubbar, hallon, blåbär, mandlar och caramellsås utan socker och annat onyttigt. Det är bland det godaste jag vet och min mage och huvud mår fantastiskt bra av det. 

 

Det finns så otroligt mycket bra och god mat så att proppa i mig massa skräpmat går bort för mig, däremot klandrar jag inte ner på någon annan som gör sina egna val vad de väljer att äta eller dricka! Alla känner sin egen kropp bäst och gör sina val därifrån och står för konsikvenserna. Vissa klarar det bättre än andra - kom ihåg, alla är olika! :)

 

I och med att jag utesluter socker och dålig mat nu från mitt liv har jag gått ner i vikt, jag slipper hjärtklappningen, när det högg till i bröstet på ett otroligt obehagligt sätt, jag har inte ont i kroppen eller lederna som jag haft stora besvär med innan, jag slipper ha ont och svullen magen, jag är piggare, gladare och får inte dessa blodsockerfall, känner mig inte svimfärdig/ yr i huvudet som jag gjorde innan, jag är rörligare och smidigare i kroppen osv, listan kan göras lång med de hälsoeffekter jag har fått genom mina aktiva val. Med tanke på detta ser jag inga som helst anledningar till att tillföra något onyttigt i mitt liv.

 

Jag känner mig så stark i mig själv när de gäller mina beslut om hur jag vill leva att jag inte längre tycker det är jobbigt med frågor och påhopp i form av "men en bulle kan du väl ta, det skadar väl inte?!" "äter du aldrig något gott?" eller "dig får man väl inte bjuda på något för du äter väl inget".. I början var det dock jobbigt men nu har jag lärt mig att jag äter det jag vill äta, inte det andra vill att jag ska äta eller för att vara artig. 

 

Sträva alltid efter att vara den bästa variationen av dig själv och jämför dig inte med andra. Behandla din kropp väl, du ska leva med den i förhoppningsvis en herrans massa år framöver. 

 

Ställ gärna mer frågor så ska jag svara er på hur jag tänker och gör :)