Och så kom brevet på posten idag med de senaste provsvaren jag tog förra veckan. Det var inte så chockerande med tanke på att inget under har skett, dvs ingen mens sen i april i år... Men det som stör mig är att rekomendationerna fortfarande är att träna mindre... Never gonna happen kände jag när jag läste brevet. Jag köper inte att jag som kvinna inte ska kunna träna 3-6 dagar/veckan 1- max 1,5 timme/gång och med vilodagar/ viloperioder inlagt. (Då tränar jag inte helkropp varje gång utan jag delar upp det och just nu kör jag i stort sätt bara styrka.) Äter sund, bra, ren och mycket mat (folk kollar ofta på min tallrik och frågar om jag ska äta allt det där, eller om jag verkligen ska äta igen då jag äter 6 ggr/dagen.) Visst har jag gått ner mycket i vikt men det har skett över en 2,5 årsperiod. Nej, jag får faktiskt inte ihop ekvationen, ledsen.
Hur har det ni andra tjejer som tränar? Av de jag pratat med så har INGEN regelbunden mens....
Träningen har verkligen blivit en del av mig, jag blir en bättre, trevligare och gladare variation av Nathalie och det ger mig så fruktansvärt mkt, mer än bara en stark kropp...
Jag förstår att elitidrottare eller de som tränar 4 timmar/dag 6 dagar/veckan osv har svårt för en bra balans men kom igen! Klarar inte jag av det med min tid så ser jag det som ett tecken på att vårt andra alternativ som vi stått o vägt med länge nu är aktuellt, adoption. (Jag har velat adoptera ett litet barn sen jag själv var barn så det är absolut ingen främmande tanke för mig.)
Innan provsvaret kom så bestämde vi oss i alla fall för att vänta tills årsskiftet med att dra igång någon process (vad det nu blir) pga olika anledningar, främst kanske på vår Karibienresa i vinter (zika-viruset.) Så vi får se om min kropp kommer ifatt tills dess eller inte. Som sagt, just nu kan varken jag eller min man få barn på naturlig väg, ibland vet vi inte fall vi ska skratta eller gråta... Det vi gör tills vi kommit på det är att unna oss saker, resor och små weekends, passar på lite helt enkelt för vi vet någonstans att på något sätt kommer vi 2 bli 3 eller kanske till och med 4 en vacker dag. Resan dit är bara lite längre och krokigare än många andras.
Fortsättning på denna karusell följer.
Fortsättning på denna karusell följer.
Ta hand om er!
Kramar Nathalie
Kramar Nathalie
skriven
Fast vad gör det att hålla upp sex veckor att testa? Alltså minska träningen lite men inte helt? Vill man så gör man allt! Då kan läkarna heller inte säga att du inte gjort allt i din makt! Lycka till!!